Akvarell som föreställer vinterlandskap, gråblått hus och träd i bakgrunden, höstvissna växter i förgrunden.

Categories:

Efter allt som huvudpersonen hade gått igenom så ville åttaåringen i mig ha ett Hollywood-slut. Han hade hämnats männen som orsakat hans plågor, hämnats de män som stulit hans kvinna och femton år av hans liv. Nu var det hans tur att få lite vardagsidyll.
När jag skriver detta har vi sett alla avsnitt av Greven av Monte Cristo, en serie från 2024 som visats på SVT och som också finns på play. Bille August har regisserat och en av hans döttrar, dock ej Alba, har en biroll i dramat som fick 7,9 av 10 möjliga på imdb.com. Serien var ganska underhållande och eftersom det var så länge sedan jag läste boken hade jag glömt mycket av handlingen. Väl framme vid finalen var det ändå skönt att slippa det fnitter runt matbordet som brukar avsluta våldsamma filmäventyr och som jag brukar reta mig på. 🙂 68-åringen i mig hade återtagit kommandot.

Akvarell i ljusa färger. Den visar ett vinterlandskap med en liten röd stuga till vänster.
Blekt vinterlandskap, 2024. Ljuset kommer in från vänster, den snö som ännu inte kommit (när bilden målades) har redan börjat smälta och kanske anar vi den första vårstormen. Detta är en av mina få senaste målningar, vi har haft annat att stå i.

Två månader har gått sedan vi sist hördes och det här är det första inlägget som jag skriver på min nya dator. Jag köpte nämligen en ny dator under Black week och med stor risk att bli lurad på priset, men situationen var nämligen akut. Den gamla datorn hade blivit så långsam och motvalls, det gick knappt att öppna mapparna i Utforskaren och för mig är Utforskaren som en familjemedlem. Men så fort den nya var installerad började den gamla fungera utmärkt igen. Det var som den blev svartsjuk för att jag skaffat en ny dator och ville säga ”Vad är det för fel på mig? Ska den nya snärtan få mer betalt också?” Nu får mina datorer inte betalt och den gamla får flytta till stan och bli stationär. Det är väl en betydligt finare tjänst än att hamna på soptippen?

Vintersolståndet har passerat, vi går mot ljusare tider och kanske mot ett 2025 med färre katastrofer än under året som gått. Det återstår förstås att se, både vad gäller den lilla privatsfären och den oroliga världen utanför. November och december har för vår del varit trevliga, vi har träffat släkt och vänner på luncher, middagar, julbord, födelsedagsfester och museibesök. Det sammanfattas bäst – åtminstone för december, i mitt bildcollage nedan.

Fotocollage med 24 julbilder mot röd bakgrund
Som några av er redan vet brukar jag publicera en julkalender på mitt minsta instagram-konto. Det är alltid en utmaning att välja ett nytt motiv varje dag mellan 1-24 december. Som pensionär lever jag inte direkt samma liv som Greven av Monte Cristo. Mitt tempo är något lugnare och dagarna något mer odramatiska än hans, både om man jämför hans år i fängelsehålan och åren efteråt.

Det är inte så mycket att kommentera på collaget ovan, de flesta bilderna talar för sig och visar trevligt umgänge, julmarknader och sedvanligt adventspyssel. Men jag ska göra ett par nedslag och vi börjar med bilden från 3 december. Den dagen var vi i Skolbiblioteksgruppen på Handelshögskolans konstvisning. Handelshögskolan i Stockholm är ett privat universitet, finansierat av privatpersoner och stiftelser, enbart en femtedel av medlen kommer från staten. Skolan invigdes 1909 på Brunkebergstorg, men flyttade 1929 till den byggnad på Sveavägen som skolan fortfarande huserar i. Arkitekt är Ivar Tengbom som också har ritat Stockholms konserthus där nobelprisen delas ut varje år 10/12 sedan 1926. För allmänbildningens skull kan jag också berätta att två av Handelshögskolans professorer, Gunnar Myrdal (1974) och Bertil Ohlin (1977) har tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Den senare var också alumn, alltså före detta student på Handelshögskolan. Sedan den 23 april 2024, dagen då han skulle ha fyllt 125 år, står en fin staty av Bertil Ohlin bredvid skolans ingång på gatan som bär hans namn. En del av det här är förstås kända fakta och ännu mer finns att läsa på Handelshögskolans webbplats och i Wikipedia. Mindre känt är kanske att Handelshögskolan har en stor permanent konstsamling, skänkt av tidigare anställda och alumner. Den första tisdagen i varje månad visas delar av denna samling, exempelvis något av de konstnärligt utformade klassrummen eller någon tillfällig utställning. Vid vårt besök fick vi se det tjusiga The Schumpeter Room av Carl Hammoud, det invigdes 2024. Handelshögskolans satsning på konst grundar sig i ett initiativ från 2013, SSE Art Initiative, som ligger utanför ordinarie budget och som går ut på att involvera mer konst och kultur i studenternas utbildningsmiljö och i detta har högskolan samarbete med Moderna museet, Tensta konsthall and Bonniers konsthall m fl. Skolans nuvarande rektor, Lars Strannegård, är också en viktig person i sammanhanget då han ser konst och humaniora som en viktig komponent även i den utbildning och kunskapssyn som en handelshögskola erbjuder. Vill du veta mer om hans tankar kan du lyssna på Strannegårds sommarprat från 16 juli 2004. Han intervjuas också i ett längre DN-reportage (även med kritiska inslag) från Handelshögskolan och – mer riktat till chefer – i en kortare artikel från Chefstidningen.

Akvarell som föreställer vinterlandskap, gråblått hus och träd i bakgrunden, höstvissna växter i förgrunden.
Ytterligare ett vinterlandskap, inspirerat av ett foto jag tog på Lidingö hösten 2023. Jag har dock valt helt andra färger än de som finns på referensfotot. De vita plumparna i förgrunden är gjorda med gouache-färg. Gouache är liksom akvarell en vattenlöslig färg, men den har högre koncentrat av pigment vilket gör den mer täckande och att den kan användas till att måla vita detaljer på en akvarellmålning. Självklart går det också att göra hela målningar i gouache och en av de mer kända konstnärerna som gjorde det var Henri Matisse. Han lät sina assistenter måla pappersark med gouachefärg, sedan klippte han ut former ur dessa ark och fäste på en duk. Det här berättar MoMA (The Museum of Modern Art i New York) om i en artikel om Matisse och hans cut-outs. Om du har besökt Moderna museet i Stockholm har du säkert sett Apollon, ett verk av Matisse i storleken 327×423 (att jämföra med mina 19×29 eller mindre) och som är ett berömt exempel på hans cut-outs eller (på svenska) utskärningar. Jag vill också tillägga att på penstore.se finns en utförlig artikel om gouache om du blir inspirerad av Matisse och vill prova den här typen av färg.

Tiden flyger iväg, jul och nyår har passerat och vi har fått snö i Mälarlandskapen. Julen förlöpte traditionsenligt med julafton i lugn och ro och hela familjen på besök under juldagen. Nyår tillbringade vi för tredje året i rad på Fågelbrohus på Värmdö och därifrån kom vi igår eftermiddag mätta och glada. Det var bra med ett energitillskott för idag har jag – lika ilsken som Greven av Monte Cristo – lagt en timme på att prata med tre olika avdelningar på PostNord. Det är inte så att jag planerar någon stor hämnd på posttjänstemännen eller tänker dra dem inför domstol, men OM dom glömde sina dyraste vantar på bussen skulle inte jag vara den första att beklaga. Jag är så innerligt trött på att dom eftersänder vår post hit och dit utan att vi bett om det och jag hoppas nu att mitt budskap nått fram till det lokala utdelningskontoret som det förstås inte går att kontakta.

Fågelbrohus på Värmdö. Värdshuset ligger på en liten kulle mellan golfbanan och stallet på Fågelbro säteri. På min bild från nyårsafton syns bara lite frost, snön kom på natten till nyårsdagen. Jag hade gärna fotat hästarna också, men den sista leddes in i stallet precis när jag kom med mobilen. Det var kanske för att skydda dem från nyårsraketerna.

Jag nämnde i inlägget från januari 2024 att vi och vännen Birgitta hade skaffat årskort på Statens historiska museer. Det kortet har blivit väl utnyttjat även om maken missade ett par besök på grund av sjukdomsvistelsen i maj-juni och vi hoppade över Skokloster eftersom besöksmålet inte är handikappvänligt om du vill ta dig högre upp i huset. Bild 5 i kalendern ovan är från vårt sista besök där årskortet gällde och som blev på Livrustkammaren. Vi gick dit för att träffa Gustav III och se hans teaterdräkter. I utställningen – som är ett samarbete med Kungliga Operan i Stockholm – får vi följa monarkens liv från kröning via hans insatser på teaterns område till mordet på Maskeradbalen. Är du intresserad av att besöka så pågår utställningen även under 2025, annars finns det en text om Teaterkungen på museets webbplats. Livrustkammaren har för övrigt närmare 123 000 följare på Instagram och lägger dom ut en bild på en gammal sko får den flera tusen gilla-markeringar. Jag förstår varför.

Akvarell som visar röd stuga i snö
Jag avslutar med ytterligare en vinterbild som föreställer en röd liten stuga vid Hosjön i Sörmland. Den är passande nog januari månads bild i den kalender med akvareller som maken fick av mig i julklapp. Nu är storhelgerna snart över och jag förväntar mig mer målartid och mer tid i gymmet och färre samtal med PostNord.

Gott Nytt 2025 och Tack för att du ville läsa!

Tags:

8 Responses

  1. Åh, Anette!
    Vilka fantastiskt fina bilder! Och en sån intressant och underhållande och trevligt text!
    Jag har fått en massa nya titt- och lästips!
    Allt gott till er båda!
    Bia

  2. Tack Anette!

    Det är alltid lika trevligt att läsa dina inspirerande blogginlägg och se dina fina bilder.
    Grannarna

  3. Tack för trevlig läsning! Som alltid med både underhållande och matnyttigt innehåll. Gillar dina länkar vilka gör att jag läser brevet flera gånger. Trevlig också att du visar lite av dina målningar. Fantastiskt fina!
    Ska bli kul att ses snart.
    Kram Astrid

  4. Gott nytt år, Anette!
    När vi ses nästa gång kan vi gärna prata mer om Handelshögskolan, där jag jobbade i början av 2000-talet och där A:s morfars bror har ett rum uppkallat efter sig 😉

    Kram!
    Carina

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *