Augusti 2022

Om ett par dagar går vi in i den första höstmånaden efter en mycket het augusti. I min ålder orkar man inte riktigt med så höga temperaturer och jag har tillbringat många förmiddagar inomhus. Kvällarna var dock ljuvliga måste jag erkänna och det är därför med en blandning av vemod och förväntan som jag ställer in mig på höst. Det blir ett annat slags liv med mer träning och fler inomhusaktiviteter, men också fler promenader, bio-och cafébesök och julen att se fram emot. Sommaren fick dessutom en härlig avslutning med kräftskiva utanför Flen, trevligt besök från Trollhättan, trädgårdsfest i Täby kyrkby och en supertrevlig fest för makens barnbarn.

Men för att göra en lite längre återblick så kan jag berätta att efter tre roliga marknadsdagar i slutet av juli gjorde vi en bilresa i Tyskland. Vi besökte de städer som vi hade tänkt övernatta i om vår Frankrikeresa hade blivit av 2020 eller 2021. Två år i rad fick vi avboka på grund av pandemin och 2022 kändes en bilresa till Rivieran alldeles för lång för två gamlingar. Istället fick det bli en ”halv Frankrikeresa”, det vill säga samma resa men utan Frankrike. Under en intensiv vecka besökte vi Lübeck, Rothenburg ob der Tauber, Trier, Hannover och Roskilde, vilket är för många resmål på så kort tid och för många mil bilkörning. Dessutom reparerades i princip hela Autobahn. Men vi hade kul och fick se mycket vackert, inte minst sagostaden Rothenburg ob der Tauber och Trier med sina nio världsarv. I Rothenburg ob der Tauber, där vi stannade två nätter, finns Käthes Wohlfahrt, en stor underbar butik fylld med julsaker och med tillhörande museum över tyskt julfirande. Där tillbringade vi två timmar och några små inköp blev det, trots att vi minsann inte saknar julsaker.

Under Tysklandsresan fanns det förstås inte tid för något akvarellmåleri, utan det fick jag ägna mig åt när vi kom hem och som vanligt utifrån mina referensfoton. Motivet ovan är ett av de mindre komplicerade som jag har på kamerarullen, men det var krångligt nog med korsvirkeshus och annan snickarglädje. Det är kanske bättre att ge sig på Hannovers betongblock nästa gång. Eller inte. Krångliga motiv är roligare och mer utmanande då de tar längre tid, kräver mer tålamod och noggrannhet och ger bra träning i att teckna. Nästa gång ska jag försöka måla dit lite människor också istället för att låtsas att klockan är 3 på morgonen… Staden Rothenburg ob der Tauber blev förresten bombad 1945 och det var nära att den hamnade helt i ruiner. Tack vare en amerikansk general som sade stopp i tid, fanns 60 % av staden kvar efter förödelsen. Idag är allt återuppbyggt i ursprungligt skick.

Under de heta augustiveckorna efter Tysklandsresan fick min målarateljé flytta ut i skuggan under äppelträdet. Där satt jag nästan varje dag mellan klockan 14-16 och på kvällarna släpade jag in det mesta av materialet igen, IFALL det skulle komma regn. Det blev ett väldigt bärande fram och tillbaka, men bärandet ger både styrketräning och kondition åt den som inte riktigt litar på väderapparna.

Månadens lärobok har varit Akvarell – landskapsmålning av Ray Smith från 1993, en bok av det slag som brukar finnas på avdelning Ie på biblioteken och som oftast är inköpt för att biblioteket ska ha någon bok på den avdelningen. Att jag själv skulle LÄSA en sådan bok hade jag aldrig kunnat ana under mina år som skolbibliotekarie på 80- och 90-talet, men nu har jag faktiskt gjort det. Tyvärr så är jag inte så förtjust i sättet att måla som Ray Smith presenterar och lär ut steg för steg för varje målning. Det är givetvis en smaksak, men jag tycker målningarna är ganska fula. Trots det genomförde jag de flesta övningarna för att inte missa att lära mig något nytt.

Jag fick en inbjudan och tackade ja till att ha ett bord med mina akvareller på en marknad, men av olika skäl valde jag att lämna återbud. Varför jag gjorde det ska jag berätta i ett senare blogginlägg. Men den här inbjudan gjorde i alla fall att jag har skaffat mig visitkort. Visitkort utan telefonnummer och postadress, men med adress till webbplatsen och den e-post som är kopplad till den. Dom är så fina och ni ska självklart få var sitt när vi ses nästa gång! 😉

Under augusti har jag också lyssnat igenom ett litet exklusivt urval av årets sommarpratare i P1. Det är lite kul höra deras berättelser medan händerna utför någon monoton syssla som att stryka eller rensa ogräs. Att bara sitta på en stol och lyssna har jag inte tålamod till.

De allra flesta sommarpratare brukar berätta om någon sorglig eller traumatisk händelse i livet, om sin barndom eller om relationen till föräldrarna. Ett par lysande undantag (i mitt urval) är journalisten Emanuel Karlsten och IT-säkerhetsexperten Ann-Marie Eklund Löwinder som pratade om mina nördiga intresseområden (medier respektive internet). Det var speciellt intressant att lyssna till Ann-Marie som berättade om vad det innebär att vara krypto-officer och ”ha nyckeln till internet”. Det är det bara 14 personer i världen som har och hon är den enda kvinnan. Dessutom var hon den första svensk som blev invald i Internet hall of fame. Men det viktigaste i hennes sommarprat var hennes budskap om internetsäkerhet och där hon så pedagogiskt förklarade varför det är viktigt att skapa säkra lösenord. Missade du hennes avsnitt så lyssna gärna i efterhand, det är folkbildning värt namnet i dessa svåra tider.

När jag avslutar det här inlägget är det den 31 augusti. Fototävlingen ”Djur i Malmköping” som jag nämnde förra månaden avslutas idag och strax före midnatt skickar jag de anonymiserade bilderna till juryn. De får en grannlaga uppgift att välja mellan alla husdjur, delar av husdjur, kossor, fjärilar och älgar som smugit in på tomten.

En annan sak som står för dörren är valdagen den 11 september. Då arbetar jag som ordförande i ett distrikt på Östermalm i Stockholm och jag kommer också att delta i onsdagsräkningen i Stockholms stadshus den 15 september. Det innebär långa och tidvis stressiga dagar som kräver en hel del förberedelser som inläsning, kurs och mailkontakter med egna gruppen. Samtidigt är det både roligt och spännande. Jag brukar säga att vi röstmottagare skapar inte historia, men vi är med och administrerar den och det är fint nog. Så glöm inte att gå och rösta (eller förtidsrösta om du har förhinder den 11 september) för vi förväntar oss att du kommer. Du måste inte ha med dig röstkortet, men det underlättar verkligen processen om du har det!

Den här gången ingår inget tema utan det lämnar jag till nästa månad. Det kommer antingen att handla om mina förebilder inom akvarellkonsten eller om hur man hanterar misslyckanden utan att ge upp. Vi får se vad jag hittar på! Mig hittar ni numera också på Vero, en social medietjänst som har många år på nacken, men som är lite som Instagram var förr och med snyggare layout;)

Tack för att du ville läsa!

Vill du få ett mail varje gång jag publicerat ett blogginlägg? Skicka då ett mail till info@anetteholmqvist.se så skriver jag upp din e-post.