September-Oktober 2024

Hösten 2019 planerade vi en resa till Franska Rivieran och bokade då det hotell som vi brukar bo på därnere. Hotellet ligger i Saint-Laurent-du-Var, en liten stad utanför Nice som kanske inte är den vackraste längs kustremsan, men där är trivsamt, nära till stranden och nära till Cagnes med barer och marknader. Vi ville så gärna komma dit en sista gång, men pandemin gjorde att vi fick avboka två år i rad och sedan gav vi upp. Tur nog fick vi pengarna tillbaka båda gångerna och kunde tack vare det vi köpa en soffgrupp som tröst. Den soffgruppen står på altanen och den har vi verkligen haft glädje av, särskilt i höst då sommaren förlängdes och varade långt in i september. Det blev höstens revansch på sommaren som inte blev av och som jag skrev om i förra inlägget.

September och oktober har snart passerat, trädgården är vinterklar frånsett att 2000 äpplen är redo att kraschlanda i den övertäckta poolen och nu ser vi fram emot att fira makens födelsedag ikväll. Ja, egentligen fyller han år på tisdag, samma dag som det är val i USA och den dagen är man kanske inte på firarhumör om ni förstår vad jag menar. Sedan var det förstås inte presidentvalet som gjorde att vi valde lördagen till festdag. Maken mår för övrigt bättre nu, men har fortfarande svårt att gå och avstår långa promenader med rullatorn. Ett exempel på det senare är när vi i Skolbiblioteksgruppen besökte Prinsessan Estelles Skulpturpark på Djurgården i Stockholm. Det är en restauration av en gammal lustpark från Karl XIV:s tid och den har kommit till på initiativ av kronprinsessparet. Det började med tillfälliga utställningar, men från 2020 ansvarar PREKS (Prinsessan Estelles Kulturstiftelse) för att bygga upp en permanent skulpturpark som kompletteras med ett nytt konstverk varje år. Jag blev särskilt imponerad av Alice Aycockens ”Hoop-La”, en enorm skulptur i aluminium och stål och som var det första verket som placerades ut och också är det första du ser när du går över Folke Bernadottes bro för att nå parken. Annars är nog Charlotte Gyllenhammar den mest namnkunniga av de representerade konstnärerna. Förra året hängde hon en stor gran upp och ner över Drottninggatan i Stockholm och det var ju påhittigt. Jag tror det var före jul men efter att Buttericks hade plockat ner det där Halloween-spöket som annars hade konkurrerat om uppmärksamheten. Besök gärna PREKS webbplats om du vill se bilder på samtliga skulpturer eller gör ännu hellre en utflykt till parken om du har vägarna förbi.

Svensk handel har gjort en undersökning som visar att halloween-firandet växer i Sverige. Jag trodde jag skulle vara först med att berätta detta, men sen kom nyheten i ”alla” kanaler och det är inte längre någon nyhet. Hur som helst är halloween en förhållandevis ny tradition och lätt att fnysa åt, men maken och jag tycker det är roligt med pumpor och spindelservetter, en orgie i orange och svart, en färgglad avslutning på en färgglad höst. Förutom vi två är det framför allt barnfamiljer som deltar i firandet, enligt nämnda undersökning svarar 85 procent av de tillfrågade med barn i hushållet ja på den frågan. Här i köpingen ordnas halloweenspårväg med spöken, skolan har halloween-disco och centralorten bjuder på halloween-party med ”Eldshow, Tiktok lounch, Street dance, DJ, Ansiktsmåleri ….. ” Vi har inte besökt något av arrangemangen, men igår (det har redan hunnit bli söndag) när vi firade maken blev det halloween-dukning och skrämmande akvareller över halva huset. De båda nedanstående är exempel på det senare.

En sak som jag gillar att är titta på live-sändningar och webbinarier och helst när jag pysslar med något annat samtidigt så det handlar väl snarare om att lyssna. Den 11 oktober lyssnade jag på Tänk säkert och agera säkert på nätet som är ett digitalt event arrangerat av Internetstiftelsen, pensionärsföreningarna, MSB, polisen, med flera. Webbinariet räckte precis de två timmar det tog att stryka den nytvättade sommargarderoben och även om det mesta var välbekant så skadar det aldrig att repetera och ta till sig säkerhetstips. Härom kvällen deltog jag i ett annat webbinarium men då om konst. Det var Åsa Sjölander, den unga konstnär som jag berättat om förut, som ledde det hela och nu med fokus på flödande akvarell. Det är en ganska vanlig teknik om jag ska döma utifrån mitt instagramflöde och kan lite slarvigt förklaras med att man lägger en rejäl klick färg på papperet och därefter generöst med vatten så att målningen får måla sig själv och landa i ett vackert naturmotiv, en stadsvy eller något abstrakt spektakel. Nedan ser du mitt bidrag.

Nu går det en fantastiskt vacker katt över tomten. Eller går och går. Den släpar verkligen benen efter sig som om den vore på väg till en urtråkig mattelektion. ”Ska jag skolka eller inte?” tänker den kanske, men om jag vore katten skulle jag välja att inte skolka för hur skulle jag annars kunna räkna hur många veckor som gått sen matte eller husse bjöd på en bit mat och hur ska jag då få till den där bedjande minen som katter och hundar är experter på?

Det är för övrigt en mycket vacker dag, träden är kala och kvällen närmar sig. Jag tänker på att de senaste månaderna har varit så trevliga och gett oss ny energi. Det har varit både händelselöst och fyllt med aktiviteter. Samtidigt. Hemmamys med målande, bakning, mitt eviga P1-lyssnande och mina maniska X-spaningar, drinkar och stegräknande har blandats med härlig utflykt till Marie i Norrtälje, middag med sysslingen i Liljeholmens municipalhus, ytterligare trevligt umgänge och roliga besök på restauranger och museer. Tillsammans med Birgitta har vi besökt Förintelsemuseet och sett en utställning om Raoul Wallenberg, vi tre har också hunnit med det nyöppnade Ekonomiska museet och lärt oss mer om Pengar. Ekonomiska museet hette tidigare Kungl. Myntkabinettet och låg i Gamla Stan i Stockholm. Museet har sitt ursprung i att en kanslist vid Johan III:s hov började samla mynt under tvisten mot Danmark om rätten använda tre kronor i statsvapnet. Den tvisten kände jag inte till men den var tydligen allvarlig. I artikeln De nordiska ländernas vapen berättas att Johan III:s pappa, alltså Gustav Vasa, krävde att Danmark skulle ta bort de tre kronorna ur sitt statsvapen och att detta var en av orsakerna till nordiska sjuårskriget! När det gäller att starta krig är mänskligheten lika påhittig som Charlotte när hon hängde en gran över Drottninggatan. Nåväl, vi följde upp det här besöket med att göra en utflykt till Tumba bruksmuseum och det vackra område där man tillverkat sedelpapper sedan 1755. Det låter kanske inte så intressant när man inte sett en sedel på flera år eller är det kanske just därför värt ett besök? Utbildningsradion har undersökt saken och på deras UR Play finns en hel serie program om Tumba bruk och sedelpapperstillverkning. Där får vi också veta att bruket startade för att Riksbanken var så trötta på förfalskade sedlar. Det kan man ju förstå även om man inte använt sedlar på 5-10 år och har man inte det är det kanske dags att tänka om. På fredag ska vi ha beredskapsdag här hemma och då tar nog läraren upp det här med kontanter också. Det får jag säga till mig att göra.

Nu väntar 50-årsfest, besök av makens mellanson, lunch på Röde Orm, besök på Livrustkammaren, dito på Handelshögskolan och så har vi förnyat våra gymkort. Båda två. Glädjen i det lilla.

Tack för att du ville läsa!